Innerst i oss alla finns en längtan. Vad kommer denna längtan av?
Ett sätt att se på det, är att vi alla föds till livet, där känslan av helhet går förlorad mer eller mindre för oss alla. Vi går miste om en inre – och en yttre – helhet, som vi alltifrån den stunden innerst längtar efter. Vi saknar och längtar efter den ursprungliga upplevelsen av frihet och trygghet – den som är att kunna vila i att vara sig själv.
Så försöker vi på olika sätt, mer eller mindre framgångsrikt, att återfinna denna helhet, denna frid, harmoni och enkelhet. Man kan se på livet som en möjlighet att sträva efter detta att ha detta som mål.
Mandalmåleri, meditation – ja även andra verksamheter som t.ex. cirkeldans har det gemensamt att man rör sig i en cirkel kring en mittpunkt.
En cirkel med sin mittpunkt är människans uråldriga symbol för syntesen av två motsatser, t.ex. himmel/jord, gud/världen, liv/död, ljus/mörker, frihet/trygghet. Genom arbete/lek med denna symbol arbetar man alltså med att få ihop olika motsatspar.
I denna rörelse kommer man förr eller senare att uppleva, hur något annat än det invanda perspektivet tar över. Man närmar sig mitten, den punkten i sitt inre väsens centrum, där helheten, friden, vilan, ljuset finns. Mittpunkten varifrån allting sker samlat och därför med en ”helig” kraft, som man inte är mäktig då man rör sig på den invanda ytan i överlevnadsskiktet.
